Britten Månsson-Wallin
Generalsekreterare Folkbildningsrådet
Fakta om folkbildning:
Folkbildningsverksamheten i folkhögskolor och studieförbund är mycket omfattande i Sverige och bedrivs i hela landet. Organisationer i civilsamhället har ofta kopplingar till folkhögskolor och studieförbund som stiftare, medlemsorganisationer och samarbetspartner. De tio studieförbunden arrangerar årligen ca 280 000 studiecirklar med nära 2 miljoner deltagare, varav ca 680 000 unika personer samt över 300 000 kulturarrangemang.
Folkhögskolan är en egen skolform. De 150 folkhögskolorna har varje termin ca 28 000 deltagare i långa kurser, varav ca 12 000 går allmänna behörighetsgivande allmänna kurser, övriga i olika profilkurser, vissa med yrkesinriktning. 50 000 deltar i folkhögskolornas korta kurser.
Statens motiv för stöd till folkbildningsverksamheten baseras på fyra syften. Verksamheten ska bidra till att
– stärka och utveckla demokratin
– göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
– utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället
– bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet
Folkbildningen är fri och frivillig. Den ska tillgodose framförallt de vuxna medborgarnas bildningsbehov, i vid mening. Varje folkhögskola och studieförbund avgör inriktning och innehåll i sin verksamhet. Deltagarnas behov och intressen är en viktig faktor. Centralt fastställda läroplaner finns inte. Ett särskilt organ, Folkbildningsrådet, fördelar statsbidrag, följer upp och utvärderar verksamheten.
De ca 100 000 cirkelledarna godkänns av studieförbundet och ska ha fått en introduktionsutbildning för uppdraget. Cirkelledarna arbetar oftast deltid. Folkhögskolans lärare har oftast akademisk utbildning och lärarexamen samt arbetar heltid. Det finns ett särskilt folkhögskollärarprogram.
Att många människor fortfarande står utanför internetsamhället är ett demokratiproblem. Kampanjen Digidel 2013 är ett initiativ som bidrar till att uppmärksamma och motverka de digitala klyftorna. Arbetet för allas rätt till digital delaktighet är en naturlig del av folkbildningens demokratiuppdrag. Studieförbundens cirkelledare och lärare på folkhögskolans allmänna kurser möter ofta deltagare som behöver stöd för att bli digitalt delaktiga. Här har folkbildningens pedagoger en nyckelroll. Deras kompetens för uppdraget är mycket betydelsefull.
När genombrottet för internet skedde i mitten av 1990-talet påbörjades arbetet med att bygga upp den kommunikationsplattform som fick namnet Folkbildningsnätet. Folkbildningsrådet fick uppdraget av regeringen att vara värdorganisation för denna gemensamma digitala plattform för svensk folkbildning. Redan från start erbjöds alla folkhögskolor och studieförbund tillgång till Folkbildningsnätet för deltagare/studerande, lärare/ cirkelledare, rektorer/verksamhetsledare, administrativ personal och förtroendevalda som var knutna till respektive organisation. Till att börja med var Folkbildningsnätet främst en hemvist för de it-baserade pedagogiska projekt som kom igång vid den här tiden. Projekten har under årens lopp finansierats både externt via DUKOM, KK-stiftelsen och CFL och av medel via Folkbildningsrådet.
Att dela med sig av projekterfarenheter och att lära av varandra skedde bland folkbildningsprojekten långt innan man började prata om ”dela-kultur” och Creative Commons. Att den processen gick så smidigt hänger samman med den syn på lärande som i hög grad präglar det pedagogiska arbetet i folkhögskolekurser och studiecirklar.
Folkbildningsnätet har utvecklats både kvantitativt och kvalitativt, och erbjuder idag ett flertal tjänster för användarna, bland annat ett omfattande utbud av pedagogiska resurser – där materialet antingen är fritt att använda för alla eller tillgängligt för Folkbildningsnätets användare via inloggning, en kommunikationsplattform och webbvideo/videokonferens. Folkbildningsrådet administrerar idag Folkbildningsnätet på uppdrag av folkhögskolorna och studieförbunden. Folkbildningsnätet är ett nav för utvecklingen av flexibelt lärande i folkbildningen.
Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser är en omfattande samling resurser avsedda främst för folkbildningens cirkelledare, lärare eller deltagare i kurser och cirklar. På webbplatsen finns bl a ett 50-tal spännande och framåtriktade studiematerial som gjorts av folkbildare på såväl studieförbund som folkhögskolor runt om i hela Sverige. Dessa studiematerial är fritt tillgängliga enligt Creative Commons rättighetsmärkning och har en bred ämnesspridning, som speglar folkbildningens omfattning. Här finns till exempel material om alltifrån körsång och trumspel till rättvis handel och globala fackliga frågor eller svenska för nya svenskar och folkbildningens fria programvaruguide. Se materialen här
Folkbildningsrådet fördelar årligen ca 8 miljoner kronor för att främja utvecklingen av flexibelt lärande och arbetet för digital delaktighet inom folkbildningen. Medlen används både för projekt i folkhögskolor och studieförbund, fortbildning samt utveckling av pedagogiska resurser och andra tjänster på Folkbildningsnätet. I nättidningen re: flex – för folkbildningens flexibla lärande, delas folkbildningens erfarenheter och reflektioner kring nätpedagogik.
Den snabba digitaliseringen i samhället påverkar förutsättningarna för folkbildningsarbetet på flera sätt. Folkhögskolor och studieförbund behöver i ökad utsträckning erbjuda flexibla lärformer till deltagarna i verksamheten, vilket möjliggör för fler att delta och att delta på sina egna villkor t ex med en funktionsnedsättning. Digitala studiematerial, som kan vara utvecklade av folkbildare, ger ökade pedagogiska möjligheter som deltagarna kan dra nytta av. Detta förutsätter samtidigt fortbildning av folkhögskolans lärare och studieförbundens cirkelledare så att de har kompetens för att möta ett ökat behov av flexibla lärformer hos deltagare som i ökad grad är uppvuxna med internet och kan dra nytta av resurserna som finns tillgängliga.
När det gäller produktionen av webbaserade material inom folkbildningen krävs det ofta särskilda projektresurser för att folkhögskollärare eller cirkelledare ska ha tidsmässiga möjligheter att utveckla material med en kvalitet som stimulerar till spridning. Det är en utmaning att hitta långsiktigt hållbar finansiering som stimulerar utvecklingsarbete kring produktion av öppna lärresurser samtidigt som kostnaderna för produktionen inte får bli orimligt hög för enskilda organisationer.
Folkbildningsrådet har valt att underteckna regeringsinitiativet Digital agenda för Sverige, vilket innebär ett åtagande att inom sina verksamhetsområden bidra till agendans genomförande. För Folkbildningsrådets del innebär det i första hand att tillhandahålla Folkbildningsnätet som en resurs för folkhögskolor och studieförbund samt att genom projektstöd och fortbildning skapa bättre förutsättningar för folkbildningens organisationer att erbjuda flexibla lärformer och bidra till ökad digital inkludering för deltagarna. Folkbildningsrådet har därutöver lyft fram betydelsen av att studieförbund och folkhögskolor har god tillgång till internet av hög kvalitet genom bredbands-utbyggnad i hela landet. Detta gör det möjligt att ytterligare utveckla flexibla lärformer, bland annat genom bättre möjligheter till bildkommunikation.
Studieförbund och folkhögskolor står inför pedagogiska utmaningar de närmaste åren för att fortsatt uppfattas som relevanta och kompetenta- både för deltagare som söker flexibla lärformer, där nätet uppfattas som en självklarhet i lärandet, och för deltagare som genom folkbildningsverksamheten söker en ingång till det digitala samhället. Folkbildningsrådet vill bidra till att folkbildningen klarar båda utmaningarna.
