Ebba Ossiannilsson Lunds universitet
Alastair Creelman, Linnéuniversitetet
OER, MOOC, spelifiering och badgerörelsen
Det är bara några av de trender vi har sett under 2012, mer kommer det att bli framöver och  fort går det runt om i världen. I Horizon rapporten för 2012 förutsågs detta, men även augmented learning, individualiserat lärande, kursdesign och examination för lärande, sociala medier, learning analytics, pedagogik för mobilt lärande och nya business modeller för en öppen lärandekultur.

”I have never let my schooling interfere with my education.” —Mark Twain

Öppna digtala lärresurser (OER)
Öppna digitala lärresurser (OER) är undervisnings-, lärande- och forskningsmaterial, som är öppna, fria och vanligtvis och enklast under creative commonslicenser (cc) som tillåter att resurserna används, återanvänds, sprids och även säljs öppet och fritt (COL 2012, Hylén 2012, Ossiannilsson & Creelman 2012, UNESCO 2012). Läs mer om Creative Commons i artikel här intill (Ossainnilsson & Taawo 2012). Begreppet OER myntades 2012 under UNESCOs forum för open courseware och är ett led i utbildning för alla, fastslaget imillenniummålen. Asha Kanwar, president och CEO, Commonwealth of Learning betonar att, OERs are an important milestone in democratizing education. UNESCO, Commonwealth of learning (COL) och Hewlett Foundation är de största internationella aktörerna inom området OER och utvecklingen av detsamma. I Figur 1 illustreras den officiella logotypen för OER.

Fig 1.  UNESCO OER Logo 2012 J. Mello, used under a Creative Commons license CC-BY, COL och Hewlett Foundation.
Under 2001 startade Massachusetts Institute of Technology (MIT), en viktig öppen utbildningsrörelse då de annonserade och marknadsförde nästan alla sina kurser på internet öppet, gratis och fritt tillgängligt. Harward Universityföljde kort därefter och anammade OER. Allteftersom antalet lärosäten som erbjöd fria och öppna kurser ökade, organsierade UNESCO  the 1st Global OER Forum in 2002, där conceptet Open Educational Resources (OER) lanserades. Med stöd från the Hewlett Foundation, utvecklade UNESCO en global OER Community wiki 2005 för att kollaborativt dela information och arbete avseende produktion och användning av OER. UNESCO:s resurs plattform för OER erbjuder information om publikationer  och en Community of practice (COP) för lärare, studenter, elever och akademiker med intresse för OER att fritt använda, återanvända och dela resurserna i en öppen utbildningskultur. I samarbete med de främsta aktörerna i Europa är UNESCO partner i initiativet Open Educational Quality (OPAL. Initiativet utvecklar en referensram för en öppen utbildningspraxis för att stärka och förbättra kvalitet och innovation inom utbildning, best praxis eller snarare next praxis.

Internationellt är OER på frammarsch inom hela utbildningssektorn, från gymnasienivå till högre utbildning och för livslångt lärande. Incitament för denna utveckling är att utbildningarna globaliseras och att värdet av informellt lärande premieras och värderas i kombination med öppna möjligheter avseende formell utbildning. Generella kompetenser värdesätts i allt högre utsträckning även inom högre utbildning (informationskompetens, kommunikation, digital kompetens etc.). Det finns en tydlig tendens att lärande idag i högre utsträckning sker genom nätverk och i digitala sociala miljöer såväl informellt som formellt.

Det finns stora behov att tillgodose kännedom och kunskap om OER vid våra lärosäten, inte minst i Sverige, hos ledningen och hos undervisande personal. OER ger utökade möjligheter till samverkan inom ämnen och ämnen emellan på nationell och internationell nivå. För skolor och lärosäten är OER även en formell resurs i undervisningen. Befintligt kursinnehåll kan berikas med olika aspekter och förtydliganden genom OER. Lärare kan därmed vinna såväl tid som ökad kvalitet genom samarbete och möjligheter för peer-review. För att utnyttja potentialen med OER för studenternas lärande räcker det inte med att plocka in lite OER här och där eller att använda sig av egna filmade föreläsningar,  utan att se till sammanhanget. Dyrbar lärartid behöver användas mer kontextuellt och inte enbart för att tillgodose innehållsfrågor. Tid kan då istället läggas på fördjupning, handledning, mentorskap och coaching av elever/studenter. Undervisande personal inom utbildningssektorn efterfrågar i allt högre utstyräckning stöd och support för att kunna arbeta pedagogiskt och kvalitativt med OER.

Flera initiativ samverkar i utvecklingen och utmaningen med OER för next practice. En del presenteras  i det följande. UNESCO och COL publicerade i juli 2011 A Basic Guide to Open Educational Resources(OER). Guiden ger introduktion till OER samt  praktiska exempel på hur OER kan introduceras för lärande och undervisning.

Figur 1 A basic guide to open educational resources (OER)

UNESCO har också publicerat guidelines för OER inom högre utbildning och arrangerar kontinuerligt online workshops för att diskutera förslag till nya riktlinjer, Guidelines for OER in Higher Education (UNESCO 2012).

Figur 2  Guidelines for open educational resources (OER) in Higher Education

OER University

OER Universitetet, Open Educational University (OERu) som lanserades under 2009 är ett virtuell samarbete med likasinnade institutioner som åtagit sig att skapa flexibla utbildningsvägar för OER elever/studenter. OERu syftar till att skapa fri och flexibel utbildning för alla elever/studenter i hela världen för att få formell akademisk kredit och trovärdiga kvalifikationer från erkända högskolor. För en introduktion av OER University se filmen med grundaren Wayne Mackintosh http://www.youtube.com/watch?v=loaI7f9i9uw från Open Nottingham Seminar 2009.

Se även filmen där Gaby Witthaus, University of Leicester, UK,  där hon introducerar OER University conceptet OER

http://www.youtube.com/watch?v=rLCFcyuqJPg

Parisdeklarationen om öppna digitala lärresurser OER 2012

I juni 2012 fastslogs Parisdeklarationen om öppna digitala lärresurser OER 2012, är det betonas att:

…the term Open Educational Resources (OER) was coined at UNESCO’s 2002 Forum on Open Courseware and designates “teaching, learning and research materials in any medium, digital or otherwise, that reside in the public domain or have been released under an open license that permits no-cost access, use, adaptation and redistribution by others with no or limited restrictions. Open licensing is built within the existing framework of intellectual property rights as defined by relevant international conventions and respects the authorship of the work.

Vid UNESCO konferensen i Juni 2012 fastslogs Parisdeklarationen, vilket är ett strategidokument med tio punkter som UNESCO nu hoppas att så många länder som möjligt kommer att ratificera, så att mål och visioner kan bli möjliga att förverkliga. Parisdeklarationen anknyts till tidigare internationella deklarationer om allas rätt till utbildning, om utvecklingen av ett inklusivt informationssamhälle med fokus på befolkningens intressen och behov, om öppen utbildning och öppna lärresurser samt om respekt för upphovsrätten. De tio punkterna i deklarationen är som följer:

1. Främja medvetenhet om och användning av öppna digitala lärresurser på alla nivåer och i såväl formell som icke-formell utbildning, med fokus på livslångt lärande och allas medverkan. På det här viset kan både högre kostnadseffektivitet och en bättre kvalitet uppnås.

2. Underlätta för medborgarna att använda it och digitala medier genom att bygga en fungerande infrastruktur och genom att främja allas delaktighet och kunskapsutveckling. Här spelar utveckling och användning av öppna digitala lärresurser baserade på öppna standarder en stor och viktig roll.

3. Stärk utvecklingen av nationella strategier och riktlinjer för utveckling och användning av öppna digitala lärresurser.

4. Främja förståelse och användning av öppna licenser för det material som produceras.

5. Ge stöd åt en långsiktig och kvalitativ utveckling av öppna digitala lärresurser. Uppmuntra även utveckling av funktioner och mekanismer som kan validera utbildningar som genomförts med sådant material.

6. Främja strategiska partnerskap inom och mellan utbildnings-, näringslivs-, media- och telekomsektorerna för att främja spridning och delning av de lärresurser som tas fram.

7. Uppmuntra utveckling och anpassning av öppna digitala lärresurser på olika språk och i olika kulturella och sociala sammanhang.

8. Uppmuntra forskning kring öppna digitala lärresurser. Här handlar det både om att undersöka hur de kan utvecklas, användas och återanvändas i undervisningen, vilka möjligheter och utmaningar som skapas och hur de kan främja kostnadseffektivitet och kunskapsutveckling.

9. Gör det enklare att hitta, att få tillgång till och att dela öppna digitala lärresurser. Användarvänlighet och öppna standarder är viktiga faktorer i det här sammanhanget.

10. Uppmuntra användningen av öppna licenser för lärresurser som utvecklats med hjälp av offentliga medel.

Transformering av utbildning och lärande

Det talas om att en utbildningsrevolution är förestående eller snarare pågår här och nu. I DN, 7 maj 2012 skriver David Brook om En tsunami av kunskap. Inom strategiforskningen talar man om ”disruptive innovations”, förändringar där produkter omdefinieras och nya aktörer träder fram och omformar branscher (Pihl 1012). Universiteten kan nu stå inför liknande förändringar, Stanfords rektor talar  om en förestående tsunami. Internet och kommunikationsteknologin ger nya och förändrade förutsättningar. Den utlösande faktorn är att ledande prestigeuniversitet valt att satsa på att erbjuda kurser gratis online och globalt till alla som vill studera. Harvard och MIT har gått samman och lägger ca 60 miljoner dollar på att bygga upp edX, ett joint venture mellan de två universiteten som erbjuder universitetskurser gratis på nätet. Bakgrunden är en uppmärksammad händelse då Sebastian Thrun på Stanford i augusti 2011 erbjöd en kurs i artificiell intelligens (AI). Sebastian Thrun var inspirerad av TED talks och Salman Khans ”Kahn Academy” (som erbjuder ca 3000 gratislektioner på nätet inom ett brett spektra av ämnen, ofta med Kahn själv som lärare)  och erbjöd på liknande sätt sin kurs gratis på nätet samtidigt som den gavs på campus i Stanford. Följden blev att 158 000 studenter från 190 länder anslöt sig. Det förändrade utbildnignsparadigmet ger härmed möjlighet till ett globalt lärandet i lokal miljö.  Det talas också om att utbildning ändrar riktning från innehåll till sammanhang, from content to context (Batson 2010). En öppen utbildningskultur och det kollaborativa lärandet ställer krav på transformering av utbildningsideal och sammanhang. Det konnektivistiska pespektivet på lärandet blir alltmer framträdande Siemens (2004). Motivationsteorier, där sammanhang, inre drivkraft, socialt lärande, känna att man växer, att man själv har förmåga att  dirigera sitt eget lärande  (to orchaestra the own learning). Bildning och utbildning går allt mer sida vid sida, och kan inte längre separeras eller betraktas särskilt, liksom att det formella och formella lärandet går allt mer i varandra. Attityder och kunskapssyn gällande lärande är också under transformering.

Andra initiativ  på hur den öppna utbildningskulturen mer och mer liknar en tsunami, värt att nämnas är  P2Pu och Uncollege eller hacking your education med David  Stephens som förgrundsperson.

Gamification, dvs. användningen av speldesign konceptet har allt mer även börjat att användas inom utbildningssektorn. Att designa spel handlar i grund och botten om att designa en lustfylld, motivationsskapande och utmanande aktivitet. Teorier och praxis från motivationsforskning nyttjas i kombination med metoder för speldesign. Utgångspunkten är att förstå hur man med hjälp av gamification kan föra in aspekter av spel i vardagliga sammanhang genom att anlägga ett spelperspektiv på design av utbildningsmaterial, kurser, eller av ett system, såsom en arbetsplats eller en mjukvara. Gamification fungerar genom att metoden ofta är:

• mer engagerande
• uppmuntrar användarna att delta i önskade beteenden
• visar en väg till behärskning och självständighet
• problemlösande
• utmanande och med inbyggd inre drivkraft
• vardagsnära samtidigt som det kan vara fiktivt
• tilltalande design
• självrättande/bedömande

Se filmen om gamification https://class.coursera.org/gamification-2012-001/lecture/preview

Lärande idag sker överallt. Men det är ofta svårt att få erkännande för kompetens och prestationer som händer på nätet eller utanför skolan. Mozilla Open Badges har därför utvecklats, vilket gör det lätt för alla organisationer att utfärda, hantera och visa digitala märken på webben.

 Ny digital och webbaserade teknik sporrar till snabba och radikala förändringar inom hela mediebranschen. Dessa nyare modeller drar nytta av den oändliga reproducerbarhet av digitala medier till ringa eller oftast ingen kostnad. De förändringar vi har sett i andra branscher kommer att iallafall succesivt tvingas på högre utbildning, antingen som resultat av yttre ekonomiska faktorer (den måste vara mer effektiv, lyhörd, etc.) eller av behov att vara attrraktiv för studnenter tillhörande den s.k.  nätgenerationen. Det förändrade utbildningsparadigmet mot en öppen utbildningskultur, delaktighet, globalsiering, livslångt lärande, kollaboration, peer-review och digitalisering inenbär nya eller iallafall förändrade roller såväl för studenter och lärare som för organsiation. Digitala resuerser/medier har i mångt och mycket förändrat vårt dagliga liv och samhällsfunktionervärlden över . Utbildning har dock tederat att halka märbart efter. Inom högre utbildning har man de senaste åren tagit till sig värdet av scholarship on teaching and learning (Biggs xxxx). Dock bortser här man här helt från att beakta  och diskutera digital kompetens. Weller (2011) argumenterar därför för att digitla scholarship måste utvecklas och förädlas. Användningen av ny teknik för med sig möjligheter till nya, mer öppna sätt att arbeta. Den öppna utbildnignskulturen stimulerar och uppmuntrar såväl lokal som global kollaboration och peer-review  metodik även i undervisning. Peer-review är en beprövad metod inom akademin gällande forskning och borde så vara för undervisning och lärande också.

Soon this will be a reality….

Caring is sharing, sharing is caring!