Det blir allt viktigare med en utbildning på gymnasienivå eller högre för att få arbete. Då spelar vuxenutbildningen en viktig roll. Skolinspektionen har granskat kvaliteten på distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå i 18 kommuner. Granskningen visar att utbildningen behöver utvecklas inom flera områden.
Enligt skollagen ska vuxenutbildningen stödja och stimulera vuxna i deras lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.
Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete.
Regeringen gav Skolinspektionen i uppdrag att granska kvaliteten på distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning under 2014. Skolinspektionen har avgränsat granskningen till vuxenutbildning på gymnasial nivå. I distansundervisningen är eleven och läraren åtskilda i tid och rum. En digital lärplattform används och eleven kan själv bestämma tid och plats för skolarbetet.
Distansutbildningen anpassas sällan till elevernas behov
Elevgruppen som läser på distans har olika förutsättningar och behov. För en del är distansutbildningen den enda möjliga utbildningsformen. Till exempel för att elever bor långt bort från skolan, arbetar dagtid eller har funktionsförmågor som gör det lättare att studera på distans. Skolinspektionen anser att kommunerna sällan anpassar undervisningen till enskilda elevers behov. Detta trots att kommunens ansvar att erbjuda en utbildning som är anpassad utifrån individens behov och förutsättningar är detsamma, oavsett om det rör sig om utbildning på distans eller i klassrum.
•Synen på utbildningen behöver förändras
Ett uttalande Skolinspektionen mött i majoriteten av de granskade kommunerna är att “distansundervisning passar inte alla, det passar vissa.” Den ses ofta som ett komplement till den skolförlagda undervisningen. Det finns en uppfattning att elevernas ska passas in i studieformen, inte tvärtom. Här pekar Skolinspektionen på risken att elever som inte passar in i formen, riskerar att avbryta sina studier i förtid eller inte nå sina studiemål.
•För mycket självstudier
Skriftliga inlämningsuppgifter och självstudier dominerar på utbildningen. I granskningen framkommer ett fåtal exempel på lärare som uttryckte en vilja och ambition att utveckla distansundervisningen. Skolinspektionen anser att arbetssätten behöver utvecklas för att motverka en för hög grad av självstudier och att utbildningen ska innehålla mer gemensamt lärande.
•Elever behöver få större tillgång till lärarens stöd
Majoriteten av utbildningssamordnarna erbjuder eleverna handledning endast vardagar, på dagtid. Detta trots att eleverna ofta valt att studera på distans för att de inte har möjlighet att delta i skolförlagd undervisning på vardagar, dagtid. En del elever berättar att det skulle underlätta studierna om de kunde få kontakt med lärare exempelvis på kvällar. Det är särskilt angeläget i matematik, där elever kan ha svårt att komma vidare om de inte får ett snabbt svar på en fråga. Skolinspektionen anser att eleverna behöver erbjudas stöd och handledning på sätt och tider som innebär att de faktiskt kan ta del av det. Stöd och handledning bör även i större utsträckning erbjudas via internet.
•Lågt ställda krav i entreprenadavtal
Granskningen visar att många kommuner inte ställer tillräckligt tydliga och höga krav, utifrån elevernas behov och distansutbildningens specifika förutsättningar, när de sluter avtal om utbildning på entreprenad. Kommunerna behöver också följa upp distansutbildningen mer, både vad gäller den som sker i egen regi och den som bedrivs genom entreprenadavtal.
•Bristande kompetensutveckling för lärarna
Lärarna behöver hålla sig à jour med teknikutvecklingen och kontinuerligt förändra distansundervisningen utifrån den. En förutsättning för det är att de erbjuds kompetensutveckling utifrån distansutbildningens specifika förutsättningar. Med några få undantag visar granskningen att lärarna inte erbjudits någon kompetensutveckling. Av de lärare som uppger att de erbjudits kompetensutveckling framgår att det i de flesta fall endast har inneburit att de fått lära sig hur lärplattformen fungerar.
Goda exempel Skolinspektionen har sett några exempel där kommuner hittat olika lösningar för distansutbildning. Bland annat beskrivs hur en kommun arbetar för att erbjuda elever stöd och handledning på andra tider än dagtid på vardagar.
Varje kommun som besökts har fått ett beslut, de finns att ladda ner vi Skolinspektionens webbplats.
De 18 kommuner som ingår i granskningen är
Boden, Borgholm, Forshaga, Hofors, Hudiksvall, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Osby, Skellefteå, Sundbyberg, Sunne, Uddevalla, Uppsala, Upplands Väsby och Vindeln. RPT 2015:2
