Fria upphovsrättslicenser – underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf)

Ebba Ossiannilsson,
Lunds universitet
Alma Taawo
Fristående konsult

Användning av fria upphovsrättslicenser uppmuntrar till att dela sitt arbete med andra på ett enkelt sätt och att bygga vidare på andras idéer och produktion med respekt och i samverkan. Creative Commons och GNU är två fria upphovsrättslicenser som ofta används i samband med öppna digitala lärresurser (OER). Du får alltid erkännande för ditt verk när du använder någon av dessa licenser. Det är viktigt att du väljer den licens som är rätt för just ditt verk och att respektera andras verk och villkoren för hur dessa får användas. Verken kan vara av olika slag, exempelvis texter, bilder, filmer, musik och datorprogram. För datorprogram används oftast licensen GNU. I de övriga fallen är Creative Commons den vanligaste licensen och kan användas på såväl fysiskt som digitalt material.

Creative Commons, vad är det?
Upphovsrätten ger dig som skapat ett verk ensamrätt att bestämma hur ditt verk får användas, hur det får kopieras och spridas. Den som på något sätt vill använda eller sprida ditt verk måste därför ha ditt tillstånd. Huvuddragen i upphovsrätten är att ditt verk ska skyddas och att annan spridning än din egen är ett undantag, som hanteras från fall till fall.

Om du vill att ditt verk ska spridas och kanske även tillåter att andra får bearbeta och skapa nya verk baserade på ditt verk kan upphovsrätten, framför allt kravet på att be om tillstånd, bli en bromskloss. För att hantera detta problem har Creative Commons-licenserna har skapats.

En Creative Commons-licens är ett enkelt, standardiserat sätt för dig som upphovsman att tala om hur andra personer får utnyttja, bearbeta och sprida ditt verk och att man inte behöver be dig om tillstånd så länge man respekterar och följer licensens villkor. Notera att Creative Commons-systemet inte förändrar upphovsrätten på något vis; tvärtom utgår Creative Commons-licenserna från upphovsrätten, som träder i kraft om någon bryter mot dina licensvillkor.

Creative Commons grundades 2001 när en grupp amerikanska jurister insåg att det fanns ett växande behov av att skapa ett enklare system för kreativa och skapande människor att hantera det upphovsrättsliga regelverket. Det grundläggande problemet ansågs vara att lagstiftningen kräver tillstånd från upphovsmännen för all typ av hantering av deras verk (bearbetning, framförande, kopiering, spridning).

I kombination med digital teknologi och internet som kommunikationsinfrastruktur ansågs detta regelverk alltför svårhanterligt. Man ville helt enkelt förenkla för skapande människor att dela med sig av sitt eget material och lät sig inspireras av Free Software Foundations metod att tillhandahålla fria upphovsrättslicenser. Eftersom olika människor skulle komma att behöva skydda olika aspekter av sina verk insåg man också att det skulle krävas flera olika varianter av licensen (Klang 2008-2010).

Varför Creative Commons?

Film: Vad är Creative Commons? [Animated whiteboard film], av Webbstjärnan /.SE   CC BY 2.5 Sverige
Lawrence Lessig on Creative Commons and Copyright

Att använda Creative Commons licenser
Det är enkelt att använda Creative Commons licenser. När du licensierar ditt verk under Creative Commons börjar du med att välja under vilka villkor du vill sprida ditt verk. Genom att kombinera fyra villkor, Figur 1, på sex olika sätt så skapas de olika licenserna, Figur 2. Varje villkor har sin egen symbol:

Erkännande (eng Attribution, förkortas BY). Du måste ange upphovsmannen, verkets namn och den licence som gäller för verket

Inga bearbetningar (eng. No Derivatives, förkotas ND). Verket får inte bearbetas, ebart kopiering och spridning av det exakta verket är tillåtet.

Icke kommersiell (eng. NonCommersial, förkortas NC). Användning av verket får endast ske i icke -kommersiella syften. Verket får därför inte säljas eller användas i kommersiella  sammanhang.

Dela lika (eng.Share Alike, förkortas SA). Varje verk som skapas genom att bearbeta ett licensierat verk får enbart spridas under samma villkor som det ursprungliga verket.

Fig 1. Creative Commons fyra villkor (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av  Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

När du har bestämt vilka licensvillkor du vill använda väljer du sedan en lämplig Creative Commons-licens.

Hur kan villkoren kombineras?
Beroende på upphovsmannens val av villkor skapas en av sex möjliga Creative Commons-licenser. Här ser du de sex kombinationer av villkor som kan göras, Figur 2.

Fig 2. De sex olika Creative Commons-licenserna och deras villkor (Klang  2008-2010).

För varje licens finns ett standardiserat “märke” eller logotyp i tre olika utföranden. Man placerar märket på eller i anslutning till det verk man vill licensiera. Märket är även länkat till en standardiserad webbsida med information på olika språk om licensens villkor. Notera att alla licenser ger erkännande.

Du genererar en kodsnutt för den logotyp som visar den Creative Commons-licens du vill använda dig av, på Creative Commons webbplats: http://creativecommons.org/choose/

Om du publicerar ditt verk på internet placerar du Creative Commons-märket på eller i anslutning till ditt verk. Om du publicerar ditt verk i fysisk form kan du ange licensens namn och länken till den standardiserade webbsidan med licensinformationen i skriftlig form istället.
Håll alltså utkik efter Creative Commons speciella märken när du söker efter Creative Commons-liceniserade verk på nätet. De sex olika licensernas standardiserade märken  ser du här nedan (i den version där villkoren syns), med en förklaring till vad respektive licens innebär, Figur 3.

De sex Creative Commons-licensernas logotyper och licensmodell

Fig 3. Creative Commons sex licenser (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Lätthanterliga guider för att använda Creative Commons licenser på dina verk finns framtagna av .SE och av Skolverket på: https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf och på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2713.

Om du vill ha stöd att välja rätt Creative Commons-licens kan du använda nedanstående snitslade bana som ställer frågor kring de olika villkoren. Om du svarar ja eller nej på respektive fråga leder detta till den licens som passar dig. Den snitlslade banan är hämtad från Skolverkets guide “Creative Commons – en guide för lärare”.

Fig 3. Snitslad bana till rätt licens (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har tagit fram en liknande karta där du kan hitta fram till den licens som passar just ditt verk (https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf).

Fig 4. Creative Commons – välj rätt licens (Stiftelsen .SE)

Hur gör jag när jag vill använda ett Creative Commons-licensierat verk?
Om du hittar ett Creative Commons-licensierat verk som du vill återanvända, t.ex en bild som du vill lägga in i en egen artikel, bör du noga se efter vilka villkor som gäller och följa dem. Du måste alltid ange erkännande, vilket du lämpligen på följande sätt.

 Fig 5. Att ge erkännande enligt Creative Commons (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA   2.5 Sverige)

Notera gärna att licensen antingen kan anges som en bild på licensmärket, som i detta exempel, eller i skriftlig form exempelvis “CC BY-NC-ND”. Exemplariskt är om licensmärket länkar till den standardiserade webbsidan med information om licensen. Vid fysisk publicering kan man ange webbadressen i text, i detta fall blir det: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/

En tydlig beskrivning av hur man ger erkännande enligt Creative Commons finns även att läsa på Creative Commons webbplats:
http://www.creativecommons.se/hur-funkar-det/for-att-anvanda-cc-material/

GNU General Public License

GNU General Public License, vanligtvis förkortat till GNU GPL eller GPL, Figur 5, är en upphovsrättslicens för fri programvara som ursprungligen skrevs av mjukvaruutvecklaren och förespråkaren för fri programvara, Richard Stallman. Kort om Richard Stallman kan läsas här: http://www.fsf.org/about/leadership/#rms

GNU GPL är baserad på fyra friheter. Eftersom datorer använder numrering som börjar med 0, numreras även dessa friheter på detta vis:

• Frihet 0: Friheten att använda programvaran i valfritt syfte.
• Frihet 1: Friheten att undersöka programmet för att förstå hur det fungerar och använda dessa kunskaper i egna syften.
• Frihet 2: Friheten att fritt få vidaredistribuera kopior för att hjälpa andra.
• Frihet 3: Friheten att förbättra programmet, anpassa det till egna krav och distribuera förbättringarna så att andra kan dra nytta av modifieringarna.

Tillgång till källkoden för programmet är en förutsättning för att kunna uppfylla ovanstående friheter. Modifikationer för eget bruk behöver dock inte tillgängliggöras för andra. Modifierad källkod behöver inte heller offentliggöras för att man sprider modifierade varianter. Däremot måste den som får programmet ha rätt till källkoden för just denna version och ha rätt att fritt sprida den.

http://sv.wikipedia.org/wiki/GNU_General_Public_License

GNU OPERATING SYSTEM

Figur 5 Logotyp för GNU
Namnet GNU är en rekursiv akronym och står för ”GNU’s Not Unix!”, eftersom GNU- projektet har tagit fram ett fritt operativsystem vars design är unixlikt utan att innehålla Unix-kod och skiljer sig från Unix bland annat genom att bestå av fri mjukvara. Några populära program som utvecklats inom GNU-projektet är textredigeraren GNU Emacs, bildbehandlingsprogrammet GIMP och skrivbordsmiljön GNOME.

GNU-licensernas logotyper ser ut så här, Figur 6:

Fig 6 GNU licenser
All information om GNU General Public License du kan tänkas behöva finns att läsa på GNU-projektets webbplats: http://www.gnu.org/

Det finns även särskilda sidor om GNU GPL och utbildning/skola: http://www.gnu.org/education/education.html

Richard Stallman presenterar i denna video grundprinciperna för fri mjukvara och hur det
knyter an till utbildning och skola.

Referenser och länkar
Klang M (2008-2010) Copyright-Copyleft. Hämtad från https://www.iis.se/internet-for-alla/
guider/copyright-copyleft. Citerad 120816.
Lessig L (2004) Free Culture. How big media uses technology and the law to lock down culture
and control creativity. New York: The Penguin Press.. Hämtad från http://www.free-culture.cc/
freecontent/. citerad 120828.
www.creativecommons.se
www.creativecommons.org
www.iis.se/guider
http://www.gnu.org/copyleft/gpl.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/GNU_General_Public_License
http://sv.wikipedia.org/wiki/GNU

PS: För dig som redan är intresserad av frågor kring internet eller vill lära mer finns .SE:s
internetguider om allt från infrastrukturen till hur internet påverkar oss människor. Guiderna är
gratis och finns i flera format – som trycka böcker, i pdf-format och direkt på webben

Creative Commons – Sharing is caring, caring is sharing