Lennart Lundberg
Lärare, ingenjör och flexibel utbildningssamordnare 

Den här artikeln ger dig mina funderingar kring öppna digitala lärresurser.

Som begreppet OER anger handlar det om fritt material, digitalt material, alltså för datorer och mobila enheter och material som är till för lärandet. Lärresurser kallas ibland också för lärobjekt.

Den bakomliggande tanken med OER liknar på flera sätt tanken bakom Internet. Alltså att i OER-fallet kunna söka efter och få tillgång till undervisningsmaterial som stöttar lärandet på olika sätt.

OER ger dig möjlighet att strukturera och planera din undervisning på ett annorlunda sätt. Ett lyckat användningssätt av OER kan troligen öka din kontakttid med dina elever och studenter. I resten av artikeln använder jag orden elever och studenter synonymt.

Vad är OER?

Från olika definitioner utläser jag att OER är olika typer av lärresurser med rättigheter för användaren att utnyttja materialet på ett tydligt angivet sätt. En lärresurs kan vara något av eller kombinationer av följande; textdokument, ”Powerpoint”-dokument, andra interaktiva dokument, ljud, bilder och filmade föreläsningar och kanske också annat. Två andra faktorer tas ofta också upp, vilka jag anser är nyckelfaktorer:

–          Många lärresurser samlas i en OER-portal under en webbadress. Exempel: http://ocw.mit.edu/courses/, http://repository.leedsmet.ac.uk/main/index_oer.php och http://tuba.bth.se/medieportal/ , besökta 2012-08-15.

–          Materialet är strukturerat med hjälp av så kallade metadata. För en diskussion om metadata se http://www.librarystudentjournal.org/index.php/lsj/article/view/217/296 , besökt 2012-08-15.

Varje lärresurs är märkt med information (metadata) om exempelvis målgrupp eller nivå, ämne, språk i dokumentet, dokumenttyp och vilka rättigheter som gäller för den lärresursen. Därför kan du, eller studenten, söka efter lärresurser med exempelvis sökbegreppen gymnasiet, historia, film, engelska, fri användning. Användning av metadata i OER-portaler behöver utökas och förfinas för att man verkligen ska kunna söka efter lärresurser på ett deterministiskt sätt.

Som exempel på rättigheter så kan en lärresurs ge dig rätten att enbart läsa eller använda den. En annan lärresurs kan vara märkt med rättigheten att du får inkludera den i en lärresurs som du själv skapar. Se också Juridik och Creative Commons.

Ett modernt bibliotek har många av de kompetenser som behövs för att hantera lärresurser på ett strukturerat sätt. Därför är också många bibliotek aktiva inom detta område. De konfronteras ju redan med problematiken kring fysisk litteratur och digital sådan och hur dessa kan samexistera. Se t.ex. http://libraryporthole.blogspot.se/2012/06/2012-oer-paris-declaration.html, besökt 2012-08-16.

BY- SA Some rights reserved.Gideon Burton

Varför och för vem?

Varför skulle OER eller öppna digitala lärresurser vara någonting för dig som lärare? Det finns framför allt två huvudskäl till detta. Det ena är att du kan komplettera ditt eget kursmaterial med material framställt av andra ämnesexperter. Andra skälet är att det finns goda möjligheter att flytta en del av din arbetstid från materialframställning till den mycket efterfrågade studentkontakten. Speciellt det sistnämnda bör kunna åstadkomma ett ökat eller ”förbättrat” lärande. Åtminstone om man anser att en av lärarens roller är att vara ett stöd och en ”coach” i lärandet. Ett annat sätt att se på ”coach”-rollen diskuteras här,

http://sim.ttac.vt.edu/Documents/Resources%20for%20Teacher%20Leaders/Coaches%20Maximize%20Learning.pdf , besökt 12-08-19.

Möjligheten finns dessutom att du kan finna lärobjekt som är väldigt pedagogiska och som gör saker på ett sätt som du inte själv skulle kunnat åstadkomma. Sådant material borde också kunna förbättra lärandet. Samtidigt måste man vara realist och inse att mycket av det du hittar inte alls passar dig och dina studenter.

Hur som helst, slutmålet med OER-användning måste vara att förbättra lärandet. Antingen direkt, genom pedagogiskt och kvalitativt material, eller indirekt genom att du får mer tid med dina elever. Det är trots allt din kompetens som lärare som avgör vilka insatser som kan förbättra lärandet. Utan din professionalitet kan inga förbättringar åstadkommas.

Man kan säga att det finns två ”huvudspår”; utnyttjare (användare) och producent av lärresurser. Du kan förstås vara både och eller enbart en av dessa två. Återkommer till producentsidan under rubriken OER-producent, för det finns en hel del att säga om det.

Du kanske redan idag använder bilder, artiklar och filmer i din undervisning. Tycker du inte att det är problemfritt att använda material som andra lärare eller ”experter” har tagit fram? Ser du det som konkurrens till din egen insats? I så fall behöver du kanske fundera över de frågeställningarna om du vill börja använda OER.

Ett problem som ofta lyfts fram i dagens undervisningsverksamhet är att det finns för lite tid för studentkontakt av olika slag. OER kan vara ett sätt att öka denna tid. Om lärresurser används för att låta studenterna inhämta information och du kan minska din föreläsningsinsats, så blir det troligen tid över som kan läggas på utökad studentkontakt.

För att använda öppna digitala lärresurser måste någon ha letat upp materialet. De flesta artiklar, som jag har sett, handlar om att läraren letar upp relevant material. Skall du som lärare använda en lärresurs så räcker det inte med att hitta en sådan. Du måste också studera det och ta ställning till om och i så fall hur det passar in i din kurs. Naturligtvis kan du komma fram till att det lärobjektet inte alls passar dina behov. Allt detta tar förstås tid.

Men, varför skulle det inte kunna vara eleven som letar? Uppgifter kan formuleras så att det ingår att leta upp, analysera, och tillämpa källkritik på det funna och valda materialet. Det borde dessutom vara en bra träning inför examensarbeten på olika nivåer. Lärarens tidsåtgång för att leta upp och utvärdera materialet försvinner. Den tiden kan du istället lägga på att diskutera och utvärdera studentarbetet och därmed öka studentkontakten.

OER-producent

OER  bygger på att personer, lärare och andra kompetenser, bidrar med material som får användas med olika typer av begränsningar, se Juridik och Creative Commons. Det betyder att du också skulle kunna vara producent och/eller konsument av lärresurser. Det är väldigt inspirerande och ger utlopp för kreativiteten att skapa egna lärobjekt. Men det kräver förstås en arbetsinsats som du måste hitta utrymme för. Därför behöver du ta ställning till om du kan minska någon annan tidskrävande insats i kursarbetet.

Du producerar troligen redan idag inom dina ämnen någon eller flera typer av material som textdokument, ”Powerpoint”-dokument, filmade föreläsningar eller någon annan typ av dokument. Det du skapar kan vara av intresse för andra lärare och studenter om de får reda på att du har skapat något. En av de stora fördelarna med OER är just det. När du gör ett lärobjekt tillgängligt på en OER-portal kommer det att ingå i den strukturerade, sökbara och lättåtkomliga samlingen av lärobjekt. Dessutom bestämmer du för varje lärobjekt du gör tillgängligt hur användare av det får använda det, återigen se Juridik och Creative Commons.

Som producent av lärresurser måste du förstås lägga tid på att producera dem. Att skriva textdokument eller skapa ”PowerPoint”-dokument har du säkert erfarenhet av och kan beräkna hur mycket tid det går åt.

När du vill skapa filmer, exempelvis en inspelad föreläsning eller en film om ett besök på en industri, kan det betyda väldigt olika arbetsinsats. Filmarbetet måste planeras noggrant. Det inbegriper också att tänka igenom hur filmen bäst kan användas. Ska filmen delas upp i flera korta delar eller ska det vara en längre sammanhängande film? Risken med att dela upp filmen är att man kan förlora helheten. Att ha många korta delar ger fördelen att eleven kan fokusera på just det avsnittet. En längre film ställer dessutom högre krav på att kunna upprätthålla studentens intresse under hela filmen. Några andra faktorer som påverkar produktionstiden är vilken teknik du använder, en eller flera kameror och mikrofoner, längden på filmen, hur många olika ställen det ska filmas på och hur mycket du måste göra själv eller om du kan få en massa hjälp av en ”medieenhet”.

Tillfredsställelsen med att skapa eget material och sedan göra det tillgängligt på en OER-portal kan vara mycket värt. Samtidigt bör du ta ställning till hur tiden för att leta upp och utvärdera andras lärresurser förhåller sig till tiden för att producera eget.

Du kanske inte hinner skapa nya lärresurser för varje år du ger en kurs. En stor fördel tidsmässigt är om du kan använda samma lärobjekt i flera olika kurser. Möjligheten att få mer tid för studentkontakt ökar förstås om du kan använda dina lärobjekt under flera år och i olika kurser. Om du inte anser att du har något ”unikt” att komma med så kanske det är mer rationellt att leta upp redan existerande lärobjekt som ger just det du är ute efter.

Juridik och Creative Commons

Material tillgängligt via webben framhäver vikten av upphovsrätts- och nyttjanderättsfrågor. Vem äger olika saker som finns tillgängligt? Vad får jag som användare göra med det jag hittar? Måste jag betala för att använda det jag hittar? Grundtanken med att man ibland måste betala för användning är att producenten eller konstnären ska få betalt för sitt arbete.

Creative Commons hjälper dig att hantera flera av dessa frågor. Det gäller speciellt när du vill göra egna lärresurser tillgängliga för andra. Läs gärna artikeln om cc som också finns här på SVERDnytt nr 3.

Se också Creative Commons webbsajt, http://www.creativecommons.se, besökt 2012-08-17 .

Men det räcker inte ”bara” med det Creative Commons kan hjälpa dig med. Vad du har för rättigheter och skyldigheter för det som du producerar i din anställning måste också ha ett svar. Frågan är tillämplig för lärare men kan också beröra andra kategorier av personal, t.ex. medieproducenter.

Det bör därför på dagens lärosäten och skolor finnas avtal mellan organisationen och dess anställda om vad som gäller för det du som anställd producerar för att genomföra din undervisningsverksamhet. Ett sådant avtal skulle med fördel kunna tas fram på nationell nivå, eller varför inte på internationell nivå. För att få fram ett hållbart sådant avtal bör representanter för lärarkåren, andra producenter och mediearbetare, fackliga organisationer, organisationsledning samt juridisk kompetens medverka. Bland många frågor som bör ingå i ett sådant arbete är följande fråga. Vad händer med material som en lärare skapat i tjänsten om och när läraren slutar sin anställning?

Avslutande synpunkter

Avslutningsvis anser jag att OER har stor potential för ditt arbete som lärare och för lärandet. Med en helhetssyn på ditt kursgenomförande och med hjälp av varför-frågor i planeringen bör du kunna komma fram till hur du bäst använder OER.

Den här online-kursen kan kanske hjälpa dig att ställa viktiga frågor, ge dig mer information och användbara tips kring OER: http://blended.online.ucf.edu/blendkit-course/, besökt 12-08-16.

En viktig fråga att arbeta vidare med inom OER-världen är hur metadata används. På det mer lokala planet är rättighetsproblematiken på din egen arbetsplats viktig att hantera.

Jag tror att det är hälsosamt med ett kritiskt synsätt, plus och minus, på det mesta. Hoppas att jag trots det inte skrämt dig från att ta en närmare titt på OER som en stor möjlighet bland många andra tänkbara resurser i din undervisningsverksamhet.

Lennart Lundberg

Lärare, ingenjör och flexibel utbildningssamordnare, tidigare vid Linnéuniversitetet