Av Dr Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet, V Ordförande SVERD, EDEN Fellow 2014, Styrelseledamot EDEN-NAP och EFQUEL
EDEN, The European Distance and E-learning Network höll sin årliga konferens i Zagreb i Kroatien den 10-13 juli 2014. Årets tema var e-lärande på arbetsplatsen och hur informations – och kommunikationsteknologi (IKT) kan bidra till att föra samman utbildning och arbete. EDEN är den ledande Europeiska organisationen inom området distansutbildning, e-lärande och online/flexibelt lärande. Konferensen samlade nästan 400 deltagare från alla kontinenter, även om merparten av deltagarna var från Europa.
Konferensen öppnades av Kroatiens President Ivo Josipović, som bl.a. gav uttryck för att aldrig någonsin har Europas ungdomar varit så välutbildade, men ändå haft så stora svårigheter att få och behålla ett jobb. Runt detta tema argumenterade han vidare för vilka uppenbara problem Europa står inför, men han angav också eventuella förslag till lösningar som Europa måste ta ställning till. Förslagen handlade t.ex. om behovet av verksamhetsförlagd utbildning, e-lärande, mobilt innovativt och smart lärande. Han konstaterade också att utbildning måste organiseras utifrån ett livslångt lärande perspektiv, och vara en del i livet och vardagen för alla.
Under konferensens välkomstceremoni utdelades tre EDEN Fellowships. EDEN Fellows är en utmärkelse för att erkänna personer som under lång tid utmärkt sig inom utvecklingen och professionella praxis inom distansutbildning, e-lärande, online och flexibelt lärande i Europa och för deras värdefulla och omfattande insatser och stöd för utvecklingen av EDEN. Årets EDEN Fellows är (2014):
- Sandra Kucina, University of Zagreb, University Computing Centre – SRCE, Kroatien
- Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet, Sverige
- Marci Powell, Polycom, Amerika
Varje år under konferensen utdelas också erkännande för bästa forskningsartikel, vilket Corrado Petrucco, University of Paduo, Italien erhöll. Titeln på artikeln är: Digital Storytelling as a reflective Practice Tool in a Community of Professionals.
The EDEN NAP (Network of Academics and Professionals) hade sitt konstituerande möte och en ny mandatperiod (tre år) startar. Ordförande är Steve Wheeler och den nya EDEN NAP styrelsen är:
- Helga Dorner, Central European University, Hungary (andra perioden)
- Don Olcott, University Maryland University College, USA
- Ebba Ossiannilsson, Lund University, Sweden (andra perioden)
- Antonella Poce, University of Roma III, Italy (andra perioden)
- Alfredo Soeiro, University of Porto, Portugal
- Steve Wheeler, University of Plymouth, UK (Chair) (andra perioden)
Varje tredje vecka kommer EDEN NAP att hålla chat tweets, där aktuella debattämnen kommer att diskuteras under #edenchat.
Konferensen är väl dokumenterad och länkarna nedan ger fylligare information. Konferensen synliggjordes och diskuterades flitigt i sociala medier. På samlingssidan Eventifier finns bilder, Twitter, Facebook och Bloggar. Sharon Slade bloggade t.ex. intensivt från EDEN konferensen.
Hela programmen kan laddas ner här
Alla presentationer från konferensens huvudtalare kan du läsa här
Konferensproceedings kan du läsa här
Konferensens huvudpresentationer och huvudtalare var:
E-learning and Employability Shift Focus on Learning (Again).
Blazenka Divjak, Vice Rector for Students and Studies at the University of Zagreb, Croatia
Digital Education & Lifelong Learning
Jeff Haywood, Vice-principal, Knowledge Management at University of Edinburgh, United Kingdom
Smarter Training for Smart Manufacturing Towards the 4th Industrial Revolution.
Fabrizio Cardinali, SVP Global Business Development at sedApta Group in Italy
Interesting Work and Open Education
Alan Tait, Director of International Development and Teacher Education at The Open University, UK
Filling the Gap: e-Skills for Jobs
Andre Richier European Commission, DG Enterprise and Industry, Brussels, Belgium
Challenging the Paradox of Progress: Agile Responses to Ireland’s Jobs Crisis
Jim Devine Principal at Devine: Policy, Projects, Innovation in Ireland
Online and distance education towards a research agenda
Terry Anderson, Director of Canadian Institute Distance Education Research (CIDER), Athabasca University, Canada och Olaf Zawacki-Richter, Professor of Educational Technology at Carl von Ossietzky University of Oldenburg, Germany
Under konferensen argumenterade huvudtalarna för några av de stora utmaningarna vi i Europa har att tackla som t.ex. den förändrade demografin, ökad digitalisering samt ökad grad av individualisering. Vidare konstaterades att Afrika och Asien expanderar stark vad gäller innovativt smart digitalt lärande. och e-ledarskap, därför måste också Europa utvecklas för att möta den ökande konkurrensen. Detta har tidigare även hävdats av Europa Kommissionen genom deras initiativ för att främja innovation och digital kompetens inom utbildningen. Vidare hävdades att det behövs nya förmågor och färdigheter för jobb vi inte ens idag vet att de existerar. Så frågan är då vad som krävs av högre utbildning och andra utbildningsorganisatörer. Det sades att det behövs inte mer av det som redan görs inom utbildning, utan snarare mer av nytänkande, kortare kurser, mer arbetsplatsförlagd utbildning, mer utbildning i samarbete med arbetsgivare, mer för den enskilde med hänsyn till intressanta utbildningsmöjligheter, innehåll och flexibla vägar. Lärande är rhizomatiskt, d.v.s. den enskilde finner sina vägar för lärande utifrån behov, intresse och situationer, det ifrågasattes då varför utbildning vanligtvis är linjärt orienterat. Potentialen av öppna utbildningsmiljöer måste därför tillvaratas, utveckals och förädlas. Forskning visar att konsekvenserna av arbetslöshet är förödande, det leder inte enbart till förlorad inkomst men också t.ex. till dålig hälsa, depression, orolighet och dåligt självförtroende och självtillfredsställelse. Möjlighet till arbete har inte bara påverkan på produktion och innovation men också vad gäller lycka och välbefinnande för den enskilde och därmed också för arbetsplatsens välmående och utvecklingsmöjligheter.
Det argumentarades vidare för att det inte bara måste erbjudas fler arbetsmöjligheter, utan också om på vilket sätt arbetet är organiserat och vilken grad av delaktighet, utbildning, fortbildning och intresse på och i arbetet som erbjuds. Europa måste få en hållbarhet avseende arbetsmöjligheter i en växande världsekonomi, men även omvänt krävs andra förmågor och kunskaper för arbete i en världsekonomi, med ökad konkurrens i samarbete. Den vision som behöver konkretiseras för 20 århundradet är att individen måste ses som subjekt och vad den enskilde kan uträtta på arbetetsplatsen generellt, och inte enbart arbetsuppgiften som sådan. Likaså måste den digitala världens konsekvenser utforskas och vad det innebär för arbetet och för den enskilde individen (e-skills 4job). Vi går från arbeten som bygger på bokkonstens paradigm till mobila fri zoner (från Gutehnburg till WiFi).
Huvudtalarna talade var och en utifrån sitt perspektiv om att vi har ett nytt utbildningslandskap att förhålla oss till, nämligen från distansutbildning och e-lärande till öppen utbildning, med allt vad det för med sig som skalbarhet och flexibilitet, från formellt till informellt lärande, från paradigmet med långa utbildningsvägar till korta kurser, inkluderande fritt och gratis för alla, situationsanpassat lärande (situated learning), öppna innovativa utbildningslandskap, värdegrundsledande arbete och arbetsförhållande, att inte se arbete som en handelsvara utan mer som en social delaktighet,. Det öppna utbildningslandskapet medför radikala disruptiva potentialer. Lärande måste ses som en del i livet som pågår kontinuerligt i vardagen och inte genom avbrott för att gå någon kurs eller utbildning. Det måste finnas en vision för intressanta arbeten med möjlighet till stor individuell påverkanmöjlighet. Arbete måste vara fängslande, motiverande och med högsta kvalitet med möjlighet till individuell och kollegial utveckling samt kunna anpassas för mobilt lärand, då människor idag är rörliga på ett sätt som aldrig tidigare.
Så vad kan göras; det krävs i hög utsträckning nationella och därmed politiska ställningstagande. Likaledes krävs att chefer på alla nivåer, inte minst s.k. mellanchefer inser betydelsen och konsekvenserna av ett öppet och fritt utbildningslandskap i starkt samarbete med närings-och arbetsliv. Uppmaningar uttrycktes i form av ökad samverkan med arbetsliv, fackföreningar och regeringar, då det krävs utbildningsinnovationer för att stoppa den generella krisen i Europa.
Slutligen kan konstateras att smart lärande för smart näringsliv kräver att vi tar den digitala disruptionen på allvar och tar vara på den digitala marknadsplatsens potentialer. Ett av konferensens budskap var att var och en av oss kan göra skillnad. Våra visioner och handlingar i förhållande till öppna utbildningskulturer och vad det kan innebära kan bidra till förändringar och kan därmed göra skillnad!