I förra veckan meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fjärr- och distansundervisning i gymnasieskolan upphör att gälla den 1 april.
– Det kommer nog ses som ett glädjebesked för många gymnasieelever, och det glädjer förstås också mig. Men ingen ska tolka detta som att vi blåser faran över, säger Anna Ekström.
I tidningen Skolvärlden säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, att hon är positiv till att beskedet som gör det möjligt att anpassa skolorna efter regionala skillnader i smittspridningen, och att de elever som går sista året på gymnasiet kan prioriteras för att få möjlighet att vara i skolan.
– Jag tycker att det är rimligt att ta regional hänsyn, samtidigt är det jätteviktigt att understryka att det här inte är en signal på att öppna alla skolor igen.
Beskedet är glädjande för många gymnasieelever, men ställer samtidigt höga krav på ansvarstagande från huvudmännen, säger hon.
– Har du ett allvarligt smittläge så måste du göra anpassningar. Dagens besked tar inte bort det ansvaret, utan ökar snarare ansvaret. Samtidigt har många redan vittnat om att det inte går att hålla avstånd i klassrummet, och att kompetensen kring hur man behöver förhålla till skolsituationen inte finns överallt.
Åsa Fahlén tror inte att gymnasieskolorna kommer att öppnas helt efter dagens besked.
– Skolan har fått ställa om väldigt många gånger. Man hade en plan på hur man ville göra men sedan kom nya besked som gjorde att man tvingades planera om. Det är klart att det har ställt till det. Man måste få lite längre framförhållning och kunna anpassa efter hur det ser ut på den enskilda skolan och utifrån det regionala smittläget.
Hon fortsätter:
– Varje skola måste kunna ha möjlighet att förhålla sig till de olika virusvariationer som finns för att se till att det är en trygg och säker arbetsmiljö, både för lärare och elever. Det kan innebära att vissa skolor helt behöver gå över till distans.
Läs mer här: