NY

Kurvan för kurser och program på distans fortsätter uppåt

År 2019 var det 83 280 studenter som antagits till kurser på distans jämfört med 116 827 som antagits för att läsa på plats på lärosätena. I höst 2024, fem år senare, är det 130 712 studenter som antagits för att läsa kurser på distans, jämfört med bara 108 685 som...

Svårt för behöriga lärare att få jobb

Det uppges vara brist på behöriga lärare. Samtidigt upplever behöriga lärare att det är svårt att få en anställning. En kalldusch för nybakade lärare och en ekvation som både lärare och arbetsgivare har svårt att få ihop. I juni fanns 3 188 personer som uppgett att de...

Var femte elev inte behörig till gymnasiet

Snart är det skolstart för landets gymnasieelever men det är dock nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras som inte når kraven för att få läsa ett nationellt gymnasieprogram visar preliminära siffror från de fyra största kommunerna. – Det är...

AI blir skolämne i gymnasiet hösten 2024

Skolverket meddelar att AI blir skolämne i gymnasiet hösten 2024. Ämnet fokuserar främst på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men också hur AI kan användas för problemlösning. Kursplanen rymmer innehållet. Kunskaper om AI, dess tillämpningar, tekniker och...

570 miljoner till skolor med svårare förutsättningar

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet 570 miljoner till skolor med svårare förutsättningar – nu är det klart vilka kommuner som omfattas Publicerad 09 juli 2024 För att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de lärare som arbetar i skolor med svårare...
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

SFS följer upp tio år av högskolepedagogik i ny rapport

I år är 2023 är det tio år sedan Sveriges förenade studentkårer (SFS) publicerade den rapport som har kommit att kallas för rosa rapporten. Rapporten 2023 är en uppföljning av Sveriges förenade studentkårers, SFS, tidigare rapport Studentens lärande i centrum – Sveriges förenade studentkårerom pedagogik i högskolan eller “rosa rapporten”, som den även brukar kallas på grund av sin grafiska klädsel, från 2013. Rapporten är en hörnsten för SFS politiska arbete med utbildningskvalitet och har haft ett stort genomslag både internt och externt. I rapporten markerade SFS kraftfullt för att studentcentrerat lärande är den pedagogik som studenterna vill se inom högre utbildning, vilket i sin tur har fått stora konsekvenser för SFS politikutveckling de efterföljande åren. Läs mer här 

Efter uppföljningen av högskolepedagogikens utveckling inom ramen för de krav som SFS ställde på regeringen kan följande noteras:

  • Regeringens engagemang i frågor som rör högskolepedagogik är mycket begränsad. Uppföljningen har endast hittat belägg för att två av nio krav som SFS ställde 2013 är uppfyllda.
  • På strategisk nivå lyser regeringen med sin frånvaro. Det finns en avsaknad av nationella strategier, satsningar på högskolepedagogisk forskning, uppdrag till  myndigheter och det har inte skett några initiativ för skapa skarpare bestämmelser om krav på lärarnas pedagogiska skicklighet. Däremot har regeringen vid ett tillfälle satsat på högskolepedagogisk utveckling genom regeringsuppdraget Högskolepedagogiskt lyft, men det uppdraget kommer inte att fortsätta efter 2023.
  • Regeringen har åtgärdat diskrimineringslagens krav på tillgänglighet i högskolan.
  • Under perioden har regeringen gjort vissa satsningar för att stärka kvaliteten i högre utbildning. Uppföljningen kan däremot konstatera att urholkningen av högre utbildning har fortsatt under 2013-2023.

När det gäller uppmaningarna som SFS ställde till lärosätena har uppföljningen lokaliserat följande utveckling:

  • Trots begränsat material har uppföljningen funnit indikationer som talar för att studentcentrerat lärande är en väletablerad princip i högskolesektorn och i lärosätenas verksamhet.
  • Ett flertal lärosäten följer inte SUHF:s rekommendationer om att alla anställda lärare ska genomgå minst tio veckors utbildning i högskolepedagogik.
  • Uppföljningen har inte kunnat lokalisera att lärarna har öronmärkt tid inom ramen för sin tjänst för pedagogisk forskning och utveckling.
  • Lärosätena har kommit på god väg när det gäller flera frågor inom bedömning av pedagogisk skicklighet. Det gäller framförallt pedagogiska meriteringssystem, användningen av pedagogiska portföljer, definition av pedagogisk skicklighet och förekomsten av pedagogiskt sakkunniga när lärares pedagogiska skicklighet ska bedömas.

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This