Anhöriga är oumbärliga för att den äldre generationen ska lyckas ställa om till digitala verktyg och hjälpmedel. Samtidigt finns det en förlegad syn på äldre att de bara ska bli hjälpta och inte själva kan bidra. Därför måste kommande omsorgsstrategier bli mer inkluderande och tekniken mer målgruppsanpassad. Det menar vård- och omsorgsforskaren Maria Nilsson.
– Det är intressant att se hur politikernas bild av anhöriga till äldre, så starkt krockar med äldres syn på sina anhöriga, i relation till användningen av välfärdsteknik. Politiker tenderar att tro man kanske träffas via någon videolösning då och då, medan representanter för olika pensionärsorganisationer säger hur viktiga anhöriga är för att många i den äldre generationen ens ska ha någon chans att hänga med i alla digitala skiften. Anhöriga överbryggar gapet, säger Maria Nilsson, forskare och lektor på institutionen för vård- och hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet, som nyligen doktorerat med avhandlingen Unpacking the Welfare Technology Solution Discourse.
ANHÖRIGAS ENORMA INSATSER
Tidigare forskning visar att anhöriga idag gör insatser för att hjälpa sina äldre till ett värde av över 150 miljarder kronor årligen. Det handlar om alltifrån att koordinera vårdkontakter och betala räkningar till att handla, skjutsa och – inte minst nuförtiden – stötta i användningen av digitala verktyg och enheter.