Sara Akramy, Teamledare för stöd till lärande, Medicinska fakultetens bibliotek & IKT sara.akramy@med.lu.se
Fredrik Offerlind, Universitetsadjunkt, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, avd för sjukgymnastik Fredrik.Offerlind@med.lu.se
Under 2010, arbetade vi med ett projekt vars syfte var att jämföra två referenshanteringssystem: EndNote och Zotero. Syftet med projektet var att undersöka hur dessa verktyg kan bidra med att stimulera positiva lärandemiljöer som kopplas till den nya generationens studenter.
I dagsläget finns flera referenshanteringssystem, RefWorks, EndNote, Mendeley, CiteUlike, Zotero, Colwiz med flera, varav vissa är licensbaserade och andra är tillgängliga via nätet. I litteraturen talas om det traditionella respektive Web2.0-baserade referenshanteringssystemet (Gilmour & Cobus-Kuo, 2011). Den senare erbjuder utöver grundfunktionen (att samla referenser och använda dessa i skriven text), även möjlighet till nätverksbyggande och att stimulera till kommunikation.
Projektet genomfördes under två terminer och med totalt 100 studenter inom ramen för deras grundutbildning. Genom studenternas uppfattningar kunde vi identifiera för- och nackdelar med EndNote respektive Zotero. Referenshantering är en del av den vetenskapliga processen. Den här processen sträcker sig över hela utbildningen för studenterna och redan termin ett, ställs krav på kritiskt tänkande och referenshantering. Användning av referenshanteringssystem innebär ett klart och tydligt tidsparande för såväl studenter som lärare och bibliotekarie. Interaktionsmöjligheter i de nya generationer av referenshanteringssystem ökar kommunikationen mellan studenterna vilket i sin tur medger positiva effekter i deras lärandesituation.
Projektet har presenterats i sin helhet vid NU2012 och är tillgänglig i fulltext. Baserat på resultatet av detta projekt, avser vi fokusera här på två viktiga kriterier i samband med användning av Web 2.0 resurser i utbildningssammanhang.
*****************
Web 2.0 i utbildningssammanhang
Web 2.0 är förknippad med webbapplikationer eller sociala medier. Idag talas snarare om Web 3.0 eller den semantiska webben. Kärnan i Web 3.0 är bland annat öppenhet genom exempelvis OpenID som syftar till att man ska kunna flytta sig mellan olika tjänster och websidor på ett enkelt sätt. Även Web 3.0 påverkar kommunikationen genom användning av mobila tjänster och inklusive appar. Dessa underlättar informationsutbyte och samverkan, samt har användarcentrerad design vilket underlättar samarbete på nätet. Web2.0 har skapat möjligheter till interaktion och kommunikation på en högre nivå vilket anses bana väg för goda lärandesituationer samt vetenskaplig kommunikation. Idag är studenterna vana sedan tidigare med IT- kommunikation och sociala nätverk, som Facebook, MySpace och Twitter med flera. Detta ger dem möjligheter att utveckla kunskap och kommunikation. Användning av dessa tjänster inom högre utbildning har inte varit helt problemfria även om den nya generationen har uppfattat det som ett faktum. Idag finns studier som berör för- och nackdelar med sociala medier i utbildningssammanhang (Kjellberg, 2010). Många beskriver också risker med tillämpning av web 2.0 eller sociala medier, både i e-lärande miljöer och i en reell lärandesituation (Lackes, Siepermann, & Frank, 2009).
Begreppen sociala medier, nätverksbyggande, kollaborativt lärande och sociala nätverk bygger på konceptet att kommunikation sker med nya förutsättningar som i sin tur påverkar lärande. Informationsteknik (IT) och dess utveckling är idag naturlig och skapar möjlighet att använda IT som verktyg för lärande. Nätverksbyggande, sociala medier och sociala nätverk är i huvudsak relaterad till teknik, medan kollaborativt lärande syftar på aktiviteter där en grupp människor strävar efter att lära sig och att utveckla något tillsammans (Illeris, 2007). Tekniken har en klar betydelse för att skapa förutsättningar för kollaborativt lärande. Det finns exempel på studier som visar hur tekniken kan användas i syfte att erhålla en god lärandesituation där kollaborativt lärande står i fokus (Pohl et al., 2008; Rydberg, 2000). Allt detta stämmer väl överens med Vygotskijs perspektiv på pedagogik och teknik. Hans teoretiska resonemang utgår från ett sociokulturellt perspektiv där människan lär av varandra och antas vara aktiv i sitt sociala sammanhang (Bråten,1998). Individuell kunskap växer således fram mellan individer, och redskap från omgivningen används i syfte att stimulera lärandet. Web 2.0 och dess potentiella kommunikationsmöjligheter, uppfyller såväl individuella som tekniska krav och skapar i första hand en så kallad socioteknisk miljö (Lackes et al., 2009). Användning av Web 2.0 tjänster och i kombination med datorisering av lärandesituationen har medfört en rad frågeställningar och problemområden. Fokus på forskning kring kvalitéen vid e-lärande innefattar bl. a. dessa frågor och problemområden ( Idag ifrågasätts begreppet e-lärande, eftersom få lärandesituationer genomförs utan hjälp av tekniska redskap).
Faktum är att Web 2.0 tjänster används alltmer på olika nivåer i utbildningssammanhang idag. Samtidigt är det viktigt att tekniken inte tar över och påverkar kvalitéen i lärandeprocessen. Frågor som kan vara aktuella att fundera kring är många. Passar alla verktyg/tjänster (och speciellt Web 2.0 tjänster) i lärandesituationen? och i synnerhet inom högskole- universitetsmiljöer? Finns det några kvalitetskriterier? och vem bestämmer dessa i så fall? Vilka kvalitetskriterier bör utbildningen ha för användning av dessa resurser, och vilka är studenternas krav och önskemål? Dessa frågor är naturligtvis omfattande och svaren torde vara komplexa, men vi uppfattar att de borde i allra högsta grad vara föremål för diskussion. I denna redogörelse utgår vi från vårt projekt där vi valde att undersöka aspekter som var viktiga för tillämpning av två referenshanteringssystem; EndNote (IP- och licensbaserat) och Zotero (Web 2.0-baserat). Tillämpningen skedde i en specifik kontextuell lärandesituation, där tekniken utgjorde en begränsad del i syfte att kvalitéen på lärandesituationen skulle blir så optimal som möjlig. I syfte att tydliggöra kriterier fick studenterna svara på enkäter samt bli intervjuade. Det empiriska materialet bearbetades kvalitativt och det framkom slutligen två kvalitetskriterier; Användarvänlighet och Tillgänglighet.
Användarvänlighet
I projektet innefattade Användarvänlighet, studenternas uppfattning av hur lätt, smidigt och tidssparande det var att använda referenshanteringssystemet. Vårt projekt visade också att både lärare och bibliotekarie sparar tid genom att använda referenshanteringssystem. Fördelen är att ha referenserna samlade i bibliotek och använda dessa flera gånger. Vinsten är dessutom att referenserna blir rätt i enlighet med den önskade stilen. Processen, att skapa ett bibliotek med referenser, importera referenser från olika databaser och webbsidor, koppla Word-dokumentet till biblioteket och införa referenserna i texten, sker smidigt. Alltså användning av referenshanteringssystem kan lösa komplikationer med att använda olika stilar. Det som blir viktigt är hur användarvänligt verktyget är. Användarvänlighet är ett koncept som i de senaste åren har diskuterats mycket särskilt i IT-relaterade frågor. Utifrån ISOs definition på begreppen användbarhet och tillgänglighet, kan konstateras att det inte kan uppstå användarvänlighet om tillgänglighet saknas, de två begreppen är kopplade till varandra http://userlab.usask.ca/CMPT%20480/480-w1d2-Usability-and-Accessibility.html. Kriterierna gäller för både licensbaserade verktyg och fritt tillgängliga via Web 2.0 tjänster. Beträffande användavänlighet, har utbildningen /IT-avdelningen ett ansvar som gäller support och anpassning till brukarna i deras specifika undervisningssituation, så att deras behov uppfylls. Detta anser vi bli särskilt viktigt vid användning av Web 2.0 tjänster.
Tillgänglighet
Av studien framgick tydligt att tillgänglighetsaspekten är viktig för att studenterna ska arbeta med ett visst verktyg. Så länge referenshanteringssystemet har varit tekniskt tillgängligt, kan studenterna använda det i deras lärandesituation, både med hänsyn till en konkret uppgift och i fortsatt arbete i olika sammanhang. Vid tekniskt problem ändras situationen. För EndNote som ett licensbaserat verktyg, finns ett avtal och support system. Men Zotero är ett fritt verktyg på nätet och det finns ingen institution eller auktoritet som tar ansvar att verktyget alltid ska vara tillgängligt och att studenter uppfattar en kontinuitet i sitt användande av verktyget.
Detta är en av dem tänkbara risker med användning av fria verktyg. Integrering av dessa verktyg i en lärandesituation måste vara kontextbaserad och under förutsättning att det finns en kontinuitet i dess användning (Lackes et al., 2009). Tanken att ett fritt verktyg kan försvinna från nätet skapar en viss oro som möjligen får studenten att avstå från användningen. Detta är en paradoxal situation som diskuteras i en artikel publicerad av University of St Andrews, UK (Munro, 2000). Artikeln analyserar utformning av nya maktrelationer som en konsekvens av IT utveckling de senaste decennierna. Uppkomsten av en ny maktinstitution har stor betydelse på hur man använder sig av IT. Författarna diskuterar bl a betydelsen av tillgänglighet i relation till den nya maktinstitutionen. Tillgänglighet utifrån det här perspektivet, är inte ett faktum. I utbildningssituationen betyder detta att den förväntade tryggheten försvinner då IT-tillgänglighet relateras till maktstrukturer. Detta gäller särskilt tillgängligheten av IT relaterade verktyg/redskap och dess möjligheter för lärande. Lärandesituationen saknar således trygghet om tillgängligheten inte tas för given.
*********
I projektet fokuserade vi på EndNote (IP- och licensbaserad) och Zotero (Web 2.0-baserad). Licens borgar för en trygghet beträffande användning och uppgradering av verktyget, till skillnad från de fria verktygen. Utifrån resultatet konstaterade vi att i utbildningssammanhang är det att förorda att ha ett verktyg som på ett ansvarsfullt sätt skapar trygghet och kontinuitet i lärandesituationen. Oavsett vilket verktyg man använder sig av i en viss lärandesituation, är det viktigt att verktyget är användarvänligt och studenterna får den support de behöver. Är verktyget licensbaserat eller fritt tillgängligt via nätet (bl a Web 2.0 tjänster), bedöms inte ha så stor betydelse. En optimal lärandesituation kräver en välfungerande teknisk support. Idag finns lärosätten som använder sig av fria verktyg och samtidigt avtalar vissa regler med producenten för att kunna skapa trygghet i lärandesituationen.
Den största fördelen med Web2.0 tjänster är möjligheten att skapa interaktion och kommunikation på en högre nivå. I utbildningssammanhang konstateras att detta kan vara möjligt på såväl lokal- nationell som internationell nivå. Pedagoger och bibliotekarier i Sverige kan idag bygga nätverk för samarbete och erfarenhetsutbyte som kan komma studenten till del genom praktiska studieuppgifter. I vårt projekt var det kriterier om användarvänlighet och tillgänglighet som var viktiga för att kunna påverka studenternas lärandesituation. Det framgick genom studien att det är genom användarvänlighet och tillgängligheten man kan skapa trygghet och kontinuitet i lärandeprocessen.
Referenser
Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken (Hollsten Gunilla, Trans.). Lund: Studentlitteratur.
Gilmour, R., & Cobus-Kuo, L. (2011). Reference Management Software: a Comparative Analysis of Four Products. Issues in Science and Technology Librarianship. doi: 10.5062/F4Z60KZF
Illeris, K. (2007). Lärande (2. ed.). Lund: Studentlittertur.
Kjellberg, S. (2010). Forskarbloggar: vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären. Lunds universitet, Lund.
Lackes, R., Siepermann, M., & Frank, E. (2009). Social networks as an approach to the enhancement of collaboration among scientists. [Article]. International Journal of Web Based Communities, 5(4), 577-592. doi: 10.1504/ijwbc.2009.028091
Munro, L. (2000). Non-disciplinary power and the network society. Organization, 7(4), 679-695.
Pohl, M., Rester, M., Stöckelmayr, K., Jerlich, J., Judmaier, P., Reichl, F., & Obermüller, E. (2008). Computer supported collaborative learning and vocational training: adapting the technology to the learners’ needs. Universal Access in the Information Society, 7(4), 259-272.
Rydberg, F. E. (2000). Growing Knowledge: How to support collaborative learning e-discussions in forum systems. Diss., The Royal Institute of Technology and Stockholm University, Stockholm.
