MOOCs utvecklar kvalitet för lärande och utbildning. Är så kallad traditionell campusutbildning, oftast linjärt organiserad och med en ingång och en utgång, verkligen hållbar i ett modern globalt samhälle? skriver Ebba Ossiannilsson, Fil Dr, V.Ordförande SVERD, Lunds universitet i Uppsala Nya Tidning 21 juni 2013.
En av de största innovationerna med MOOCs (Massive Open Online Courses) är som en av förgångsgestalterna säger: ”One of the true innovations of MOOC is that it changes the reasons you might start a course in the first place” (Downes 2013).
Varför är MOOCs på allas läppar just nu? MOOCs startade 2008 i Kanada med kursen Connectivism and Connective Knowledge course (CCK08). Initiativtagarna var George Siemens och Stephen Downes. Under 2012 gick MOOCs fram som en tsunami i världen bland prestigetunga universitet i framför allt USA. I dag läser miljontals människor gratis MOOCs hemma i sitt eget hem.
I Sverige råder stor avvaktan med att starta MOOCs. Flera lärosäten har dock börjat fundera över vad det skulle kunna innebära, men framför allt avvaktar man och tänker att det är en fluga som går över. Nationellt finns inga strategier på hur svensk högre utbildning ska förhålla sig till de stora förändringsvindarna som blåser internationellt. En del utbildningsfrågor ställs på kant. Kanske någon annan innovativ bokstavskombination hinner ta form?
MOOCs innebär störningar för lärostena, precis på samma sätt som de som drabbade musikbranschen för några år sen. Å andra sidan är det kanske just denna störning som leder till den förnyelse som krävs inom högre utbildning. Det är därför glädjande att riksdagsledamot Ibrahim Baylan, som den första och enda politiker uttrycker en offentlig åsikt (UNT Debatt 5/6) om tillgång till öppen och fri utbildning. Han ger också offentligt uttryck för behov av diskussioner och åtgärder som bör fortsätta i utbildningsutskottet, på landets lärosäten och bland alla med intresse för högre utbildning.
Frågan är inte längre hur vi ska arbeta med digitala medier i utbildning, utan snarast hur vi ska arbeta med att stimulera lärande i en digital omvärld. Frågan är hur olika former av öppen utbildning och MOOCs kan bidra till utbildning för alla på lika villkor, gratis och tillgängligt i vid bemärkelse. Högre utbildning är nyckeln till välkvalificerad arbetskraft. Välkvalificerad arbetskraft leder till starkare och mer produktiv ekonomi. Utbildning är ett av de mest kraftfulla incitament för att förändra världen. Demokrati, rikare och bättre livsomständigheter för världens befolkning kan härigenom stimuleras. Detta händer inte av sig själv. Men allt startar med tillgång till utbildning.
MOOCs ger alla tillgång till högre utbildning, inte som en exklusiv vara men som en självklar rättighet. Är jordens befolkning än tvingad att nyttja uråldriga utbildningsmodeller, hur kan de då förväntas att lyckosamt vara aktiva medborgare med möjlighet att ta ansvar för och påverka både sin egen och andras situation i ett modernt och föränderligt samhälle?
Det kanske rentav bara är att följa med på resan, såsom Karolinska Institutet gör när de nyligen gick med i edX (en av de stora kursgivarna inom MOOCs startad av MIT och Harvard University). Sverige är ett land som brukar vara snara att ta till sig internationella influenser. Den digitala agendan för Sverige håller fanan högt, dessvärre tycks den inte gälla högre utbildning.
Distansutbildning och e-lärande har varit i bruk de senaste 40 åren. Denna form av utbildning har skapat möjlighet för många att få tillgång till högre utbildning och många vittnar om att utan denna möjlighet hade de inte kunnat komma i åtnjutande av högre utbildning.
Denna grupp är ändå priviligierad. De uppfyller inträdeskraven. De är välkomna att ta del av högre utbildning. Merparten av jordens befolkning står dessvärre i dag utanför denna möjlighet. Att erbjuda MOOCs och att erbjuda fri tillgänglig utbildning för alla från de främsta lärosätena i världen är en social innovation likaväl som en bostad för alla. Båda initiativen är inkluderande och leder därmed till bättre levnadsvillkor, friskare befolkning och möjlighet att delta som aktiva samhällsmedborgare.
Genom en öppen delningskultur och genom att erbjuda MOCCs skapas inte bara möjlighet för alla att ta del av kvalificerad utbildning från prestigeuniversitet hemma i sina egna hem och på sina egna villkor. Det är en demokratisk rättighet. Det som betalas med skattemedel ska gå tillbaka till skattebetalarna. MOOCs skapar också möjlighet för det enskilda lärosätet och för akademiker att profilera sig.
Förutom att MOOCs i sig är av intresse, tvingar MOOCs fram förädling av utbildning, forskning och tredje uppgiften. Universitet måste både samarbeta och konkurrera. Denna process utvecklar kvalitet för lärande och utbildning. En öppen delningskultur, där inte alla måste uppfylla hjulet själv, bidrar tillika till hållbar utveckling.
SVERD menar att tillgång till fri och öppen utbildning till exempel genom MOOCs, öppna lärresurser och en öppen utbildningskultur är en kvalitetsfråga för alla och en av största sociala innovationerna genom tiderna. Innovation brukar beskrivas som nya framgångsrika produkter, tjänster och processer för näringsliv och samhälle. MOOCs innebär ett helt nytt sätt att tänka på lärande och utbildning och relaterade kvalitetsfrågor. MOOCs innebär också att befintliga traditionella utbildningsstrukturer sätts under luppen och granskas kritiskt med all rätt.
Är så kallad traditionell campusutbildning, oftast linjärt organiserad och med en ingång och en utgång, verkligen hållbar i ett modern globalt samhälle?
För SVERD
Ebba Ossiannilsson
Fil dr, Vice ordförande SVERD (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning www.sverd.se), Lunds universitet
UNT 20/6 2013
