Den 26 februari 2009 fattade riksdagen beslut om att inrätta en yrkeshögskola i Sverige. Myndigheten för yrkeshögskolan startade den 1 juli 2009 med placering i Västerås och Hässleholm. Yrkeshögskolan ska samla eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar och som bygger på kunskap från arbetslivet. Det innebär att bland annat kvalificerad yrkesutbildning kommer att ingå i Yrkeshögskolan. Utgångspunkten för yrkeshögskolans utbildningar är att de ska präglas av arbetsmarknadsrelevans och arbetslivsanknytning. Studerande kommer även ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Yrkeshögskolan kommer vara den institution som verkar för att möta hela Sveriges behov av kvalificerad arbetskraft.
Vad skiljer yrkeshögskolan från högskolan?
Det finns flera skillnader mellan högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar; Högskoleutbildningar är forskningsanknutna och vilar på vetenskapliga eller konstnärliga grunder, medan yrkeshögskoleutbildningar baseras främst på kunskap som uppkommit vid produktionen av varor och tjänster samt anpassas utifrån arbetslivets krav på kompetens när det gäller praktiska yrkeskunskaper.
Utbildning inom yrkeshögskolan.
Utbildningarna ska i hög grad baseras på kunskaper, färdigheter och erfarenheter som genereras och utvecklas vid produktionen av varor och tjänster. Många utbildningar inom yrkeshögskolan kommer att direkt bygga vidare på de yrkesförberedande utbildningarna i gymnasieskolan. Utbildningarna ska ha hög arbetsmarknadsrelevans, vilket betyder att utbildningarna ska komma till stånd och utvecklas för att det finns ett behov av dessa kvalifikationer på arbetsmarknaden. Vid utformningen av yrkeshögskolans utbildningar och deras innehåll ska
arbetslivet ha ett avgörande inflytande och dess krav ska vara utgångspunkt vid kvalitetssäkring och utvärdering.
Berörighet och examen.
YH-utbildningarna på yrkeshögskolan ska vara eftergymnasiala och bygga på den grund gymnasieskolan ger. För behörighet till utbildningarna på yrkeshögskolan kommer det att krävas genomgången gymnasieskola med godkänt slutbetyg eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. YH-utbildningen ska kunna ge två olika examen; yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kommer YH-utbildningarna leda till jobb? Yrkeshögskoleutbildningarna ska ha hög arbetsmarknadsrelevans, vilket betyder att utbildningarna ska komma till stånd och utvecklas för att det finns ett behov av dessa kvalifikationer på arbetsmarknaden. Yrkeshögskoleutbildningarna, YH-utbildningarna, ska ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet.
Hög andel får jobb!
I myndighetens rapport ”Uppföljning av sysselsättning för studerande i yrkeshögskolan året efter examen” framgår att runt 75 % av de som examinerats i landet anger att deras arbete helt, till största delen eller till viss del överensstämmer med utbildningen. På Schartaus handelsgymnasium i Stockholm är statistiken ännu bättre. Hela 93 procent av de studerande som tagit sin examen har fått jobb inom sex månader.
Mer information om Yh-myndigheten finner du under fliken ”Frågor och Svar” på myndighetens
hemsida www.yhmyndigheten.se/